Frieserhästen -
en av Europas äldsta varmblodsraser
Frieserhästen till hör en av de äldsta varmblodsraserna i Europa. Den har sitt ursprung i provinsen Friesland i Nederländerna och Nordtyskland.

Frieserhästar finns omnämnda redan i skrifter från rommartiden runt tiden för Kristi födelse. Rommarna uppskattade frieserhästan för dess intelligens och styrka.

Medeltiden
Under medeltiden var Friesland känt för sin avel av en stor och tung stridshäst som kunde bära riddare med rustning.

Nyare tiden
Under 1500- och 1600-talen förädlades rasen genom korsning med spanska hästar och under åttioåriga kriget 1568-1648 med andaluciska. Flera berömda stuterier och furstehov hade vid den här tiden frieserhästar som paradhästar och för representation.

Vid 1800-talets början förändrades stridshästens utveckling av militära skäl. Hästen skulle vara lättare och snabbare än tidigare.

Frieserhästen användes under hela 1800-talet och 1900-talet som jordbrukshäst, men hade stor konkurrens av tex ardennerhästen och var nära att dö ut.

Nutid
Tack var ökat välstånd och mera fritid fick frieserhästen en ny chans. Genom sin intelligens följsamhet och mångsidighet samt inte minst sitt yttre blev rasen under 1900 talet uppskattad som fritidshäst. Den är en underbar dressyrhäst och mycket lämpad som körhäst.

Det finns idag ca 30.000 frieserhästar i världen. Stor del av dem finns, förutom i Nederländerna, i USA och Tyskland. I Sverige finns det ca 300 frieserhästar.

Man talar idag mycket om den moderna typen respektive den gamla typen. Den gamla typen är det sena 1800- och tidiga 1900-talets frieserhäst som var tämligen tung med relativt korta ben inriktad på jordbruksarbete. Den ”moderna” typen är medvetet framavlad under senare delen av 1900-talet. Den är betydligt smäckrare, mer högbent och ger ett elegantare intryck.

Den modernare typen av frieserhäst är egentligen en återgång till 1700-talets häst då den användes framför allt till dragar av paradvagnar och som kavallerihäst.